Elevinflytande - ett viktigt mål med undervisningen.

Det finns många saker som är viktiga i en människas liv. Skolan är en väldigt viktig del av livet, t.o.m. så viktig att den påverkar en människas framtid, på många olika sätt. Den sociala delen är väldigt viktig. Att man får vara i skolan och känna att man duger som människa. Att man inte behöver kommer till skolan och vara orolig för att bli kränkt.

Det är också väldigt viktigt att få känna att man duger i alla de lärandeprocesser som pågår i en skola, i olika ämnen.

Hur når man dit? Hur skapar man en skola där alla får mår bra och får möjlighet att utvecklas ämnesmässigt? Det är ingen lätt fråga och jag tyvärr sitter jag inte här med alla svar. Jag hoppas dock att vi tillsammans på skolorna - i alla städer i Sverige och i världen kan hjälpas åt med detta. Att vi kan hjälpa varandra att hela tiden bli bättre så att det här målet kan nås.

En sak som jag försöker jobba med mer, som jag tycker skapar en tryggare skola, med förhoppningsvis mer kvalitet hela tiden, är elevinflytande. Elevinflytande som är inte är ett eget spår utan som genomsyrar all undervisning, alla samtal, alla möten.

Mina  mål är att eleverna ska få vara med och bestämma vad vi ska jobba med utifrån det som står i LGR 11. Jag vill också att vi tillsammans ska bestämma redovisningsformer - utifrån det som eleverna ska kunna, LGR 11 och att vi tillsammans varje lektion ska ha en dialog där vi tillsammans stämmer av hur vi trivs, hur det går med ämneskunskaperna och hur vi ska tänka framöver.

Viktigt tycker jag också är att eleverna får träna på att se hur de ligger till betygsmässigt och hur mycket de behöver läsa/plugga för att behålla sina betyg, eller höja sina betyg. För att detta ska vara möjligt har jag det viktiga uppdraget att tydligt visa och ge bra exempel på vad som krävs för olika betyg. Det är också en process där elevernas röster behövs. Eleverna behöver få vara med och berätta om de förstår det jag ska förmedla.

Vi ska inte heller glömma bort att eleverna själva har många bra förslag till hur undervisningen skulle kunna göras mer intressant och levande. Dessutom har jag alltid upplevt att elever som får vara med och tycka till gärna själva är med och jobbar hårt för att de tillsammans ska nå bra resultat.

Elevinflytande är väldigt viktigt. Det är en demokratisk process där alla får vara med och synas och tycka till. Vi jobbar utifrån LGR 11 och vi jobbar tillsammans. Då upplever jag att resultaten blir som allra bäst och då kan skolan vara rolig, viktig, trygg och ett ställe där man utvecklas socialt och i varje ämne.
/Karin

Så här kan man inleda ett nytt arbetsområde.

När du startar upp ett arbetsområde kan några saker vara bra att göra:

1.       Vad är målet? Vad ska eleverna lära sig? Visa eleverna väldigt tydligt vad de ska kunna.

2.       Låt eleverna skriva ner vad de kan redan och lämna in till dig.

3.       Låt eleverna sitta i grupper och dela med sig till varandra av vad de redan kan.

4.       Gör en gemensam tankekarta över vad de redan kan, utifrån de mål som ska uppnås.

5.       Gå igenom de begrepp som eleverna ska kunna förklara under arbetsområdet. Prata om dessa i ett sammanhang. Många elever behöver hjälp med bakgrundskunskap för att förstå det de läser.

Använd gärna digitala verktyg. 

Hur gör du när du startar upp ett nytt arbetsområde? Detta är ett sätt.

/Karin

Funderingar kring kapitel 1 i "En ö i havet" av Annika Thor.

"En ö i havet" av Annika Thor är en bok som ger möjligheter till många olika diskussioner och funderingar. För att förbereda läsningen har vi tagit reda på fakta om författaren och hur samhället såg ut under Andra Världskriget.

Vi har läst första kapitlet och funderat över följande frågor:

Vad handlade kapitlet om?
Hur tror ni att flickorna kände sig?
Hur tror ni att ni hade känt er i samma situation?
Om ni hade behövt packa en väska för att ge er av på obestämd tid hemifrån utan er familj, vad skulle ni packa då?



/Karin

Några frågor!

Här är några frågor som jag har använt för att diskutera böcker:


 Vem handlar boken mest om? Berätta hur du märker det.

 Vilka personer är viktigast i boken? Varför tycker du det? Berätta.

Tänk dig att en annan person i boken hade varit huvudperson. Hur hade det förändrat boken?

 Hur gör du när väljer en ny bok?

 Vilken typ av böcker brukar du tycka om att läsa?

 Vad tycker du om den boken du läser nu? Berätta!

Beskriv huvudpersonen med fem adjektiv.

Beskriv miljön i boken med fem adjektiv.

Ett sätt att jobba med litteratur.

Jobba med litteratur kan man göra på så många olika sätt. Ett sätt som jag tycker har varit bra när eleverna läser egna böcker är att de startar varje lektion med att läsa ca 15 minuter själva. Därefter får de i uppgift att prata med sin bänkkamrat en liten stund och berätta något ur boken - handlingen, huvudpersonerna, viktiga händelser eller andra saker.

Ofta tar vi upp vad några av eleverna har pratat om. Kanske skriver vi det på tavlan, för att verkligen synliggöra det som tas upp i böckerna.

Sedan är det dags att besvara några frågor om det de har läst, skriftligt. Det gör att vi under den lektionen får vi med flera olika delar - läsa, tala och skriva. När de sedan har lämnat detta till mig läser jag igenom och ställer frågor på det de har skrivit, så att de får fundera en gång till.

Hur jobbar ni när eleverna läser egna böcker?


/Karin

Inför vårterminen...

gör jag i ordning ett blogginlägg till varje klass jag undervisar i. Där står vilka mål vi ska jobba för att nå nästa termin.

Målen kommer hela tiden finnas båda väggen i klassrummet och på bloggen och kompletteras med pedagogiska planeringar för varje arbetsområde.

Tidigare har jag gjort ped. pl. för varje område vi jobbat, men jag provar nu ett nytt sätt och hoppas på en större tydlighet, som leder till ett större lugn och kanske större möjligheter att nå högre mål.



/Karin

Mobiltelefonen - bra att använda i klassrummet.

Mobiltelefonens vara eller icke vara i skolan diskuteras igen. För att ni inte ska behöva fundera på vad jag tycker i frågan kan jag direkt säga att jag tycker att mobiltelefonen hör hemma i skolan. På språklektionerna är den fantastiskt bra. Snabbt hittas olika översättningsprogram för att vi ska kunna prata och förstå målspråket på lektionerna.

Men ska inte eleverna lära sig fler ord för att kunna prata exemplevis franska så de slipper ha sin mobiltelefon? Jo, självklart! Men genom att kunna få tillåtelse att använda översättningsprogram kan diskussionerna bli längre och mer innehållsrika. Detta plus strategier för hur man ska göra i en sådan situation gör att språket utvecklas.

Något annat jag har upptäckt är hur lätt det är för eleverna att spela in sina dialoger med mobiltelefonen. Då hinner jag lyssna på allas dialoger i lugn och ro efter lektionerna och de kan få mer konstruktiv feedback.

Visst har jag varit med om att elever tar upp telefonen för att sms:a, men jag brukar ha en kort diskussion om vad den ska användas till i klassrummet och då tycker jag att det brukar upphöra. Men även sms:andet kan vara en fördel i klassrummet. Det är bra att eleverna tar kort på det som står på tavlan efter en genomgång och har då andra elever glömt sina telefoner kan de ju lätt få bilden skickad till sig.

En del hävdar att bara för att vuxna har svårt att hantera sina mobiltelefoner så är barn och ungdomar också dåliga på det. Kanske är det så, men måste det vara så? Tyvärr är detta en forskning jag inte kan så mycket om, men jag tänker att barn och ungdomar inte automatiskt är dåliga på något bara för att många vuxna är det.


Snabba tankar så här en söndagkväll!

Vad tänker du? 

Karin