"Fyrmästarens dotter" av Ann Rosman och "the big five".

Som fortsättning på mitt förra blogginlägg vill jag skriva om hur man kan jobba "the big five" utifrån den här boken. Eftersom det är just dessa förmågor som återkommer nästan överallt inom skolans värld är det viktigt att tänka på dessa när man jobbar fram ett nytt arbetsområde.

Här följer förmågorna (med källhänvisning):





Källa: https://www.liber.se/Kampanjer/Grundskola-kampanj/Kartlaggning-och-bedomning/The-Big-5-i-Lgr-11-fem-formagor-viktigast-menar-Goran-Svanelid/


Jag kommer utgå från den lektionen då vi pratar om vad en deckare är/består av och vilka olika typer av deckare som finns inom den genren.
Under den här lektionen kommer målen att vara följande:
- När ungefär skrevs den första deckaren? Och varför säger man att just den var den första?
- Vad består av deckare av? Vilka ingredienser bör finnas med för att det ska vara en deckare?
- Vilka olika typer av deckare säger man att det finns?

(Dessa frågor är viktiga för jag tänker mig att jag ska återkomma till dessa efter att vi har läst hela boken, utifrån lite andra frågeställningar, som exempelvis:

- Vilken typ av deckare är "Fyrmästarens dotter" Varför tycker du så?)

Genomgång i helklass eller självständigt arbete
Under en sådan lektion väljer jag att ibland gå igenom detta i helklass, men ibland får eleverna självständigt hitta informationen och ta med till en diskussion i klassrummet. Vilket jag väljer beror på olika saker, men en av dessa är att jag tycker att det är viktigt att eleverna, om de jobbar själva, har jobbat med källkritik och hur man söker efter information på dator och bland böcker. Jag brukar också vilja att de ska motivera varför de har valt att söka information på det ena eller det andra sättet.

"The big five"
Beroende på om eleverna söker information självständigt eller om jag går igenom i helklass tränas ju olika förmågor.

Det jag tycker är viktigt med förmågorna är att man i klassen först diskuterar vad orden betyder och i vilka sammanhang de används. Jag tycker också att eleverna kan skriva frågor eller göra uppgifter till varandra utifrån orden/förmågorna som vi ska jobba med. Detta för att själva träna på att använda orden och dessutom få en djupare förståelse för betydelsen av dem.

Exempel på förmågor att använda till detta arbetsområde är kommunikativ förmåga och informationshantering
Om jag väljer att låta eleverna söka efter svaren på frågorna kan jag låta dem börja med detta, för att vid nästa tillfälle gå igenom förmågorna vi ska träna på. De kommer att få en flipp där förmågorna står och de ord som ryms i dessa förmågor. Uppgiften blir då till nästa tillfälle att fundera över vad oden betyder och i vilket sammanhang de används. Sedan kommer de att få sitta i grupper och tillsammans sammanställa sitt insamlade material utifrån frågorna som de fick.

Nästa uppgift blir att gå in i informationshanteringen och jämföra källor som de har använt och prata om varför de valde just dessa. Tillsammans ska de sedan presentera, inför resten av klassen, de svar de fick och varför de valde att söka information på det sättet och om de skulle kunna ha gjort på något annat sätt. Då är vi inne på nästa förmåga, kommunikativ förmåga. 

När dessa två saker är klara går vi vidare med arbetet, men det kommer mer om det i höst. :) I nästa blogginlägg kommer ni i stället få läsa om hur den första flippen kommer se ut, för att starta upp det här arbetsområdet.


/Karin