I min undervisning vill jag att det ska vara okej att säga att man inte förstår, att man inte riktigt hänger med och att man behöver längre tid på sig. Därför försöker jag undervisa så. Jag försöker ha lektioner där eleverna får vara med och tycka och tänka om det vi gör och också säga hur de skulle vilja gå vidare.
Ibland leder detta till att vi pratar om att ämnet jag undervisar hamnar i andra hand i vissa situationer för eleverna, eftersom jag lyssnar och ändrar om det behövs. Andra ämnen går före. Fast egentligen gör ju inte detta något. Jag får ju i stället möjlighet att prata med eleverna om prioriteringar i skolans ämnen, i livet och hur de önskar att skolan skulle vara för att de skulle känna att de hängde med i alla ämnen.
Ofta leder dessa diskussioner till något bra, en ökad medvetenhet hos både mig och eleverna. Det tycker jag är positivt!
I dag läste jag blogginlägget nedan, om att vara en pedagogisk stayer, av Anne-Marie Körling. Jag hoppas att jag är en pedagogisk stayer, eller att jag åtminstone har möjlighet att bli det. Vad tänker du om detta?
http://korlingsord.se/archives/40325
Jag rekommenderar er också att läsa den här bloggen, av ännu en lärare som verkligen befinner sig i lärandet tillsammans med sina elever.
http://hjartatskogshaga.wordpress.com/
/Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar