Sitter och funderar på min undervisning. Har läst mycket det här året, jobbat med fantastiska kollegor och upplevt att elever att elever har lärt sig mycket. Tänker på alla fantastiska bloggar jag läser, alla otroligt duktiga lärare och känner mig ganska liten och obetydlig. Gör jag verkligen skillnad?
Kanske tänker alla så ibland, vet inte. Men jag tänker så ibland.
Bestämmer mig ändå för att inte stanna i det utan låta det vara tankar som flyger förbi och som får fäste en liten stund, kanske lite för länge...
Och så kommer jag ju ihåg att jag faktiskt beställde den bok som brukar göra mig glad, som brukar få mig att inse att misslyckanden hör till, att de utvecklar, att jag t.o.m. blir bättre, att jag ju har kollegor som kan hjälpa när jag inte riktigt når fram. Boken heter "Läraren inom mig" och är skriven av Anne-Marie Körling.
Den ska jag läsa om några dagar och ta fram lite då och då framöver. Hmm, tankarna vänder, blir mer positiva. Jag är ju inte ensam, behöver ju inte klara allt själv.
/Karin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar